Rapport från Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008 - utsänt till folkpartiets medlemmar hemma på Kungsholmen! Håll tillgodo!

Här kommer en kort rapport, i form av frågor och svar, från arbetet i Miljö- och hälsoskyddsnämnden. För ytterligare information eller synpunkter är ni varmt välkomna att kontakta mig.

Karin Karlsbro
karlsbro@hotmail.com, mobil 070-748 80 80


Vad gör miljö- och hälsoskyddsnämnden?
Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbete spänner över ett stort område. Ungefär 75 procent av miljöförvaltningens verksamhet utgörs av tillsyn enligt livsmedelslagstiftningen och miljöbalken, men förvaltningen arbetar också proaktivt med andra miljöfrågor. Klimatfrågan står förstås högt på agendan, men även kampen mot spridningen av gifter har blivit alltmer viktig. Hösten 2007 antogs ett nytt miljöprogram för Stockholm 2008-2011. Det är ett ambitiöst program med tydliga mål. På miljöbarometern http://www.miljobarometern.stockholm.se/ kan allmänheten följa hur väl programmet uppnås.


Hur har nedskärningarna inom miljöförvaltningen påverkat arbetet?
Miljöförvaltningen har mellan åren 2006 och 2009 minskat sin nettobudget från 110 miljoner kr till 60 miljoner kr. Det lägre nettot har uppnåtts genom att kraftigt minska kostnaderna och samtidigt öka intäkterna. Besparingar har gjorts inom i stort sett alla kostnadsslag. Intäktsökningen kommer från intäkter inom tillsynen. I ett yttrande över en socialdemokratisk motion i november skrev förvaltningen följande; (vilket på ett träffande sätt beskriver förvaltningens utveckling sedan maktskiftet 2006). ”Förvaltningen producerar dock efter besparingarna - med några få undantag - lika mycket som tidigare och i vissa avseende mer.” Från fp:s sida menar vi att nedskärningarna och uppstyrningen av förvaltningen har varit nödvändiga, samtidigt måste det finnas utrymme för ett ambitiöst miljöarbete utanför den avgiftsfinansierade tillsynsdelen. Hittills klarar vi det.


Hur klarar förvaltningen tillsynen?
Arbetet inom tillsynsdelen har blivit betydligt mer effektivt och ökat med 30 till 40 procent. Samtidigt bedrivs ett långsiktigt arbete för att förbättra service och kvalitet. Tillsynen ska präglas av miljönytta och ska utföras på ett service-inriktat sätt. Från fp har vi särskilt betonat att tillsynen av miljöer där barn och ungdomar vistas (förskolor/skolor) ska prioriteras, vilket har fått genomslag i det praktiska arbetet. Från fp har vi också krävt att namnen på företag som säljer kosmetika och liknande produkter som innehåller gifter och därmed bryter mot lagstiftningen, bör offentliggöras på lämpligt sätt (DN 20 januari 2009). Förvaltningen strävar efter att öka tillgängligheten och använder webben i högre grad. Bor du i flerfamiljshus kan du själv numera gå in och kolla radon-läget där just du bor (om värden eller BRF gjort sitt jobb). Sök din fastighet på: www.stockholm.se/ByggBo/Inomhusmiljo/radon/Sok-radonmatning/





Vad görs för att förbättra Stockholms luft?
Luftkvaliteten i Stockholm har generellt sett blivit betydligt bättre. Halterna av kväveoxider och kolmonoxid har minskat med 70-80 procent de senaste tjugo åren. Den positiva utvecklingen beror till största delen på att avgaserna har blivit renare i takt med EU:s stegvis hårdare krav för nya fordon. Miljökvalitetsnormen för svaveldioxid uppfylls numera med god marginal tack vare utbyggnaden av fjärrvärme, minskad svavelhalt i bränslen och mer effektiv rening från energianläggningar.

Trots den positiva utvecklingen återstår ett par stora utmaningar Miljökvalitetsnormerna främst för partiklar PM10 och kvävedioxid överskrids. Det är inte acceptabelt. Den viktigaste orsaken till problemen är vägtrafiken, i synnerhet under vinterhalvåret då vägdamm virvlar upp. Därför måste det arbete som pågår inom staden för att komma tillrätta med dessa allvarliga problem fortsätta och utvecklas.

Ett annat verktyg som visat sig ha effekt på dessa ämnen är den s.k. miljözonen i Stockholm. Under 2007 beräknades utsläppen av kväveoxider minska med 3-4 procent, kolväten med 16- 21 procent och partiklar med 13-19 procent som ett resultat av att miljözonerna hindrar de äldsta och mest nedsmutsande tunga fordonen att köra i vissa delar av staden.

Fp har vid upprepade tillfällen begärt att åtgärder vidtas för att komma till rätta med problemen. Spolning av gator, flexibel hastighet (lägre hastigheter minskar partikelspridningen) bör införas på de mest drabbade gatorna m.m. Vi har ställt oss bakom miljöborgarrådets uppvaktning till regeringen om att Stockholm borde få tillåtelse att begränsa användningen av dubbdäck. Dessutom har jag uttalat mig i bl.a. SVT:s ABC-nytt att miljözonerna bör kunna utvecklas i syfte att skydda luften i innerstaden.


Vilka andra miljöfrågor är aktuella?
Miljöförvaltningen har just avslutat ett gediget arbete om miljögifter. I rapporten ”Stockholms väg mot en giftfri miljö”, har fem ämnesgrupper lyfts fram som de mest prioriterade att bekämpa. Ämnena finns i vanliga produkter så som kläder, handdukar, möbler, rengöringsmedel, kosmetika, tandkräm, PVC-golv, släckskum m.m. Många ämnen orsakar cancer, reproduktionsskador, skadar vattenmiljön och utsläppen orsakar höga samhällsekonomiska kostnader samtidigt som reningsverkens kostnader ökar. Stockholms stad är en stor inköpare och spelar en viktig roll i arbetet med en giftfri miljö och bör föregå med gott exempel. En guide för att hjälpa stadens verksamheter att upphandla miljövändligt har tagits fram. Folkpartiet har varit pådrivande för att en Kemikaliepakt – ett samarbete mellan staden och näringslivet ska utvecklas.

Guiden hittar du på följande adress! Använd guiden!
www.miljobarometern.stockholm.se/content/pdf/mp/2/guide_giftfria_voror.pdf


Vad gör Stockholm för att motverka klimatförändringarna?
Staden har satt upp mycket ambitiösa mål. År 2015 ska utsläppen minska till 3,0 CO2ekv/inv och år. Det innebär en minskning av utsläppen med 43 % mellan 1990 och 2015. Detta är ett betydligt ambitiösare mål än det föreslagna nationella målet på 35 % till 2020. År 2050 ska staden vara fossilfri. För att nå dessa mål krävs många åtgärder. Ett omfattande program för energieffektivisering genomförs i staden. År 2010 ska 100 % av stadens bilar vara miljöbilar. Inom Klimatpakten samverkar staden med ett 40-tal företag för att stimulera näringslivet till egna åtaganden. Satsningar på biogas görs. Från folkpartiets sida är frågan om att utveckla el-bilar s.k. elhybrider mycket viktig.

Smuts och skräp
Nedskräpning är i första hand en fråga för renhållningsnämnden. Trots stadens stora satsningar för att det ska vara ”tryggt och snyggt” återstår en hel del att göra. Under 2009 är det min ambition att få upp dessa frågor på agendan då det också är en viktig miljöfråga.