Hållbar tillväxt!

Miljöfrågan är en viktig fråga i årets val. Intresset för Folkpartiets miljöpolitik ökar inte minst sedan partiet fick höga betyg i Svenska Naturskyddsförenings valgranskning. Vi slåss för naturvården och ökat skydd för biologisk mångfald. Vi vill rädda Östersjön genom att minska övergödningen. Vi värnar allemansrätt och strandskydd och tycker att våra barn ska ha en giftfri miljö.

Ofta får jag frågan: vad skiljer er från Miljöpartiet? Det är inte alltid helt enkelt att se skillnaderna mellan partier. Särskilt om man lyfter ut enskilda frågor. Men politik handlar inte bara om enskildheter. Det handlar också om vilket samhälle man vill ha och vilka värderingar som ska styra. Mitt miljöengagemang är stort, men mitt samlade politiska engagemang för många frågor är ännu större. Det är därför så skönt att jobba för ett parti som har en politik för helheten, inte enskildheter. Allt hänger ju ihop. 

Vi säger ja till tillväxt! Utan tillväxt ingen hållbar utveckling. Tillväxt skapar välfärd. Men tydliga spelregler behövs för en hållbar ekonomi. Det är dom som smutsar ner som ska betala. Inte våra barnbarn. Med sänkt skatt på arbete och höjda avgifter på sånt som förstör miljön får vi mindre slit- och slängkonsumtion. När Miljöpartiet ifrågasätter tillväxt ifrågasätter de samtidigt grunden för våra möjligheter att skapa resurser till sjukvård, skolor, kultur och allt annat som vi betalar tillsammans. Jag brukar tänka tillbaka. Hur hade Sverige sett ut om vi inte hade haft tillväxt? 

Min farfars mor födde tio barn. Två små systrar dog före fem års ålder. De dog samma dag, den 20 juli 1904. Hade de haft antibiotika hade de kanske levt ett långt liv. Min farmor födde fem barn. Tre av dem överlevde barnaåren. Själv föddes jag under stor dramatik men tack vare dåtidens moderna sjukvård kunde mitt liv räddas. 

Imorgon fyller min äldsta dotter 14 år. Varken hon eller hennes systrar har under sin uppväxt aldrig ens varit nära ett allvarligt sjukdomstillstånd. Gratis vaccin och barnhälsovård tar vi för givet. Utan de senaste århundradets tillväxt och teknikutveckling hade vi inte haft det välfärdssamhälle vi trots alla utmaningar har idag. Fortfarande finns det fattigdom i världen. Mänskliga behov som måste tillgodoses. Kvinnor som föder barn utan tillgång till sjukvård. Arbetslöshet som skapar sociala problem och utanförskap. Tillväxt är helt nödvändigt för att världen ska utvecklas. Med bra miljöregler och samarbete på EU-nivå gör vi ekonomin hållbar. Utan tillväxt gör vi världen fattigare, människor mer sårbara och miljön mer utsatt.Tillväxten lyfter världen och lägger grunden för jämställdhet. 

#kryssakarlsbro

Min farfars familj. 

Det ska löna sig att utbilda sig, även för kvinnor!

(S) slutar inte att förvåna! I måndags besökte jag förskolan Körsbäret I Norrtälje tillsammans med jämställdhetsminister Maria Arnholm. Vi presenterade ett förslag om nya karriärmöjligheter och höjda löner för förskollärare. Känns självklart att det ska löna sig att utbilda sig och ta ansvar även i typiskt kvinnodominerade yrken. Men (S) gick direkt emot. Jante verkar vara en integrerad del av den socialdemokratiska politiken. Men hallå det är 2014 nu! Ett sånt synsätt accepteras inte i en mansdominerad bransch. Klart det ska löna sig att arbeta och utbilda sig, även för kvinnor!

Foto: Jenny Öhman

#kryssakarlsbro

Money talks - vad kostar den globala ojämställdheten som upprätthålls av diskriminerande lagar?

”Almost 90 of the 143 economies covered by Women, Business and the Law 2014 have at least one legal difference restricting women’s economic opportunities.” skriver Världsbanken.
Lagar kan visserligen ändras. Men ojämställdheten är ofta djupt rotad i traditioner.

Bra att den diskriminerande lagstiftningen lyfts fram i ljuset på ett konkret sätt. Svårt att förneka att den finns! Förutom den djupa orättvisan i denna ojämställdhet måste man fråga sig: Vad kostar denna diskriminering i form av utebliven tillväxt? Ökad jämställdhet är både en fråga om mänskliga rättigheter och en nödvändighet för ekonomisk utveckling. Räkna på vad det kostar. Money talks.

Vi måste fortsätta slåss för kvinnors makt över sin kropp!

Flera domar som handlat om sexualbrott har rivit upp känslor. Debatten går varm. Och det med all rätt. Vilken lagstiftning har vi egentligen? Och vad är det för attityder som vägleder domstolarnas tolkning?  I ljustet av det har förslaget om en sk. samtyckeslag förts fram. Läs gärna tidigare inlägg i sakfrågan här. 

Det finns paralleller mellan debatten om förbud mot barnaga och dagens debatt om kravet att införa en samtyckesbestämmelse i sexualbrottslagstiftningen. Framförallt finns det en gemensam nämnare i och med att det handlar om att slå fast individers rätt till och makt över sin egen kropp. 

Det har gått 35 år sedan den folkpartistiska minoritetsregeringen, den 16 november 1978, presenterade ett förslag om förbud mot barnaga, på riksdagens bord. En av de viktigaste reformerna för att stärka barns rättigheter. Läs hela lagförslaget här. I ett historiskt perspektiv är det bara under denna korta tid som barn juridiskt sett varit skyddade från aga. Tidigare har tvärtom föräldrars och i synnerhet fäders rätt att utöva våld inom familjen varit uppbackad av lagstiftningen. Historik finns här. 

Att stärka barns och kvinnors rättigheter får inte hindras av en konservatism bland vissa jurister. På 1970-talet blev det tydligt att det fanns sådana krafter och jag tycker mig se liknande tendenser idag. "Det vore olyckligt för de rättsvårdande myndigheterna om den föreslagna lagstiftningen skulle leda till en alltför utökad frekvens av anmälningar som inte leder till fullbordad lagföring", skrev riksåklagaren när förslaget om förbud mot aga var ut på remiss på 70-talet. (Läs mer i klippen nedan om hur RÅ såg på barnaga!). 

Dock var de flesta andra myndigheter och organisationer positiva till förslaget och jag är väldigt stolt över att den liberala minoritetsregeringen lade fram förslaget på riksdagens bord och att riksdagen biföll.

Ännu mer stolt skulle jag idag vara om Folkpartiets landsmöte om några veckor fattade beslut om att vi ska genomföra en övergripande reform av sexualbrottslagstiftningen. Vi behöver lag med tydliga förarbeten som lyser likt ledstjärnor för de domare och åklagare som lever i en mörk, förlegad och förvanskad föreställningsvärld om kvinnors sexualitet. 

Liberaler har varit pådrivande för att stärka lagstiftningen mot våld mot kvinnor, liksom jämställdhetspolitiken. Socialdemokrater har varit förvånansvärt passiva, konservativa ointresserade.  Folkpartiet måste fortsätta förändra och utveckla samhället. Liberalismen är ju i grunden en frihetsrörelse, eller hur?

Här kan du läsa vad RÅ skrev: 

Tid för en ny upplysningstid! Flickor ska inte behöva välja mellan skolbänken och diskbänken!

Min dotter Amelie läste sina läxor i ljuset av ett stearinljus när vi reste omkring i Afrika för ett par år sedan. Det är lätt att vara nostalgisk. Men vi löser inte världens klimat- och miljöproblem genom att titta i backspegeln. Världen behöver en ny upplysningstid. Fler behöver elektricitet och fler behöver gå i skolan. 

Jag tänker ofta på hur klimat- och miljödebatten präglas av nostalgi och att det var bättre förr. Miljöförstöringen tog förstås fart i och med industrialiseringen. Det är sant. Men tänk hur människans livsvillkor samtidigt har förbättrats bara under de senaste 100 åren. Hur hade världen sett ut utan elektricitet? Utmaningen ligger nu i att använda kunskap och teknik till hållbara lösningar. 

Energifrågan är en knäckfråga. Vi är helt beroende av energi samtidigt som mycket av världens energi produceras på ett sätt som skadar klimatet och även den biologiska mångfalden när träd huggs ner för att bli bränsle.

Sverige har varit lyckligt lottade. Tillgången till relativt billig elektricitet från vattenkraften är och har varit avgörande för Sveriges utveckling till välfärdsnation. Och idag är det vatten, kärnkraft och en del vind som ger oss kraft. Men tänk att fortfarande saknar 1,6 miljarder människor i världens fattigare länder tillgång till elektricitet. Och det försvårar en hållbar utveckling. Elektricitet befriar - i synnerhet kvinnor - från tunga, tidskrävande och ohälsosamma hushållssysslor och gör att även flickor kan utbilda sig och förvärvsarbeta. Tack vare elektricitet kan flickor välja skolbänken istället för diskbänken. Och idag vet vi att få saker är så viktiga för utveckling som barns och i synnerhet flickors utbildning. Det främjar både demokrati och ekonomisk utveckling. Människor får ökad frihet och makt över sitt liv genom att kunna läsa och utbilda sig. När FN:s milleniemål nu skrivs om borde tillgången till klimat- och miljömässigt hållbar energi vara en indikator. 

Visionen måste vara att alla människor ska ha tillgång till el, producerat på ett sätt som varken hotar klimat eller värdefull natur. Det skulle innebära ett stort lyft för den globala utvecklingen. År 2013 borde inte en enda kvinna i världen behöva föda barn i mörker. Världen behöver helt enkelt en ny upplysningstid. För utveckling, utbildning och hållbar tillväxt. Särskilt för flickor och kvinnor.

Men fortfarande är fossila bränslen grunden för världens energiproduktion. Även om oljan är en ändlig resurs som kommer att bli svårare och dyrare att utvinna, är tillgången till kol så stor att drivkraften att övergå till andra bränslen är alldeles för liten. Risken är stor att fossila bränslen är lösningen när fler behöver energi. Detta är miljöpolitikens verkliga utmaningar. Därför behövs internationella avtal, ekonomiska styrmedel och ny teknik, inte minst när det gäller förnybar energi. Världens enorma stöd till produktion och konsumtion av fossila bränslen måste bort. 

Detta hör till de viktigaste punkterna i en grön, global, liberal agenda! 



(I en studie från OECD som avser 24 i-länder framgår att år 2010 subventionerades fossila bränslen med nära 3 000 miljarder kronor.)