Karin Karlsbro
söndag 29 januari 2017
söndag 25 september 2016
Kampanj för frihet!
Kampanj för allas frihet. Med Bengt Westerberg, pappa till LSS-reformern - en av de största frihetsreformerna i vår tid - som nu är hotad.
Den personliga assistenten är för många människor helt avgörande för att klara sin vardag. Nu vill regeringen strama åt och försämra. I strålande sol har vi kampanjat för att Rädda den personliga assistansen, en hjärtefråga för Liberalerna. "Det handlar om frihet. Det handlar om att leva. Det handlar om vilket samhälle vi vill ha", som vår kloka Maria Johansson säger! Tack för ett fint arrangemang! #räddalss
onsdag 14 september 2016
Beklagar dagens diskussion i media
Jag tycker inte att diskussionen om enskilda förtroendevaldas agerande inom Liberalerna borde ha förts genom media. Vi borde föra de här samtalen med varandra. Inte mot varandra offentligt.
Efter många år i ledande roller inom Liberalerna (ungdomsförbundsordförande, kanslichef riksdagskansliet, stabschef hos tidigare integrationsministern Sabuni m.m.) har jag ofta brottats med och på nära håll betraktat det svåra
arbetet med att formulera politik, jämka ihop uppfattningar även när man står väldigt långt ifrån varandra. Det kräver både ledarskap men också individuellt ansvar från alla inblandade. Politik är ett lagarbete – om man verkligen vill nå resultat. Att förändra samhället på riktigt är inte en enmansshow.
Men det behövs också starka och kommunikativa personer i partierna, som ibland tar ut svängarna, ifrågasätter, tänker nytt. Det är en svår balansgång. Vi behöver politiker som kan båda delarna.
Jag konstaterar att den politiska kulturen idag är allt mer ”egofokuserad” och att ta ansvar för gruppen och vara en samarbetspolitiker är varken det som rankas högst i de interna belöningssystemen inom partierna eller samlar mest personkryss. Det tål att tänkta på hos var och en av oss och vilken del vi har i det gemensamma resultatet. Och för vilken bild vi ger till omvärlden om vad politik är och hur demokrati fungerar!
Efter många år i ledande roller inom Liberalerna (ungdomsförbundsordförande, kanslichef riksdagskansliet, stabschef hos tidigare integrationsministern Sabuni m.m.) har jag ofta brottats med och på nära håll betraktat det svåra
arbetet med att formulera politik, jämka ihop uppfattningar även när man står väldigt långt ifrån varandra. Det kräver både ledarskap men också individuellt ansvar från alla inblandade. Politik är ett lagarbete – om man verkligen vill nå resultat. Att förändra samhället på riktigt är inte en enmansshow.
Men det behövs också starka och kommunikativa personer i partierna, som ibland tar ut svängarna, ifrågasätter, tänker nytt. Det är en svår balansgång. Vi behöver politiker som kan båda delarna.
Jag konstaterar att den politiska kulturen idag är allt mer ”egofokuserad” och att ta ansvar för gruppen och vara en samarbetspolitiker är varken det som rankas högst i de interna belöningssystemen inom partierna eller samlar mest personkryss. Det tål att tänkta på hos var och en av oss och vilken del vi har i det gemensamma resultatet. Och för vilken bild vi ger till omvärlden om vad politik är och hur demokrati fungerar!
tisdag 13 september 2016
Halvtid i mandatperioden
Idag öppnade riksdagen. Det är halvtid i mandatperioden. När riksdagen öppnade första gången efter valet 2014 tjänstgjorde jag som ersättare för Erik Ullenhag under den första veckan innan regeringen avgick. SD:s valframgång präglade riksdagens öppnande då och fortsätter att prägla inte bara riksdagens arbete utan svensk politik. Riksdagens öppnande är en demokratisk högtid, men påminner om att demokratin inte är något vi någonsin ska ta för given.
Med partivänner Maria Weimer och Birgitta Ohlsson vid riksdagens öppnande september 2014.
tisdag 30 augusti 2016
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)