lördag 2 november 2013

Ja till frihandel - nej till giftiga kemikalier. Men vad händer med miljön när EU och USA sluter väldens mest omfattande frihandelsavtal?



Frihandelsavtal mellan EU och USA? I Bryssel förbereds förhandlingarna.

Handel är så mycket mer än att köpa varor och tjänster av andra. Utan handel hade världen varit så mycket fattigare och så mycket mer enfaldig. Genom att vi är beroende av varandra kan vi inte bete oss hur som helst. Vi måste vårda våra relationer. 

Det har alltid funnits de som hatat handel. Orsakerna varierar. Från egoister som ogillar handel för att de själva missgynnas av den hårdare konkurrensen, till "goda" globalseringskritiker, som ogillar handel för att de hävdar att andra missgynnas. Till den första gruppen hör Europas högerpopulister och till de senare hör den avsomnade ATTAC-rörelsen, som främst riktat in sig på att handel varit dålig för de fattiga länderna. Men utvecklingen bekräftar varje år hur fel de haft, allteftersom många gamla "u-länder" integrerats med världsekonomin och växt så det knakat. Fattigdomen minskar och fler får det bättre! 

Men miljön då? Handel och miljö är lika oförenliga som eld och vatten har den samlade vänstern och globaliseringsmotståndarna gjort allt för att etablera som en sanning. 

Handel är en förutsättning för välstånd och utveckling. Men handel kan inte ske utan spelregler.  I ljustet av den globala handeln är  ansträngningar som minskar transporternas negativa klimatpåverkan viktiga. För oss som försvarar frihandel är det en stor uppgift att också ställa tydliga miljökrav.

Enligt det globala handelsrättsliga ramverket WTO kan handel av varor stoppas om de äventyrar bland annat hälsa och miljö. Men det saknas möjlighet att styra andra länders lagstiftning kring produktionsmetoder. Ett sådant system är heller inte önskvärt inom WTO. För att komma till rätta med t.ex. kemikalieproblemen vid produktion är internationella konventioner en lämpligare väg. På 50-talet upptäcktes faran med DDT. Ungefär 20 år senare förbjöds DDT i svenskt jordbruk. Genom Stockholmskonventionen beslutades om ett globalt förbud 2001. Det går alltså att nå resultat. Men det ska inte behöva ta ett halvt sekel för att förbjuda extremt farliga ämnen.

Det finns bekämpningsmedel som sedan länge varit förbjudna i EU för att de är så farliga att hantera, men som används på andra håll i världen. Självklart ska vi kunna ställa krav globalt att få bort livsfarliga ämnen som används i produktion av t.ex soja som når den svenska marknaden.  Vi liberaler som älskar frihandel har en viktig uppgift att slåss för frihandel och samtidigt ställa tuffa miljökrav. Att ställa krav är att bry sig. 

Just nu förhandlar EU och USA om historiens mest omfattande frihandelsavtal (TTIP Trans Atlantic Trade and Investment Partnership). Målsättningen är att inte bara ta bort tullar och uppenbara handelshinder vid gränsen. Det syftar också till att bl.a. gifta ihop federala amerikanska och europeiska regler för varors beskaffenhet. En spännande möjlighet för affärer och utbyte över Atlanten är välkommen. Detta kan dock komma att få betydelse för produkters miljökrav i framtiden. På vilket sätt är idag inte möjligt att säga. För alla gröna liberala frihandelsvänner är detta en viktig fråga att följa. Gemensamma regler är positivt för att stimulera handeln, men det måste också vara bra gemensamma regler. Inte minst ur miljöperspektiv. 

Inga kommentarer: