Till dig som funderar att rösta på SD

För mig är det viktigt att ta diskussionen med människor som tänker rösta på SD. På min blogg i Norrtelje Tidning har jag skrivit en text som vänder sig direkt till dem: 

Jag skriver till dig som funderar på att rösta på SD. Kanske känner vi varandra eller så har vi aldrig träffats. Men det spelar ingen roll. För vi lever i samma samhälle, andas samma luft och kanske står du framför mig i kön till kassan i butiken. Hur du och jag röstar i valet kommer att påverka inte bara våra liv, utan hela samhället runt omkring oss. Det är därför jag skriver till dig.

Jag är så stolt över Sverige. Stolt över demokratin och att vi trots allt kommit så långt när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Jag älskar det här landet för att jag känner mig trygg och fri här. Jag är stolt över att Sverige är en stark röst i världen och över att många svenskar gör stora humanitära insatser.

Jag kom att tänka på att det i år är 70 år sedan den stora flykten från Baltikum ägde rum. Litet senare i höst ska ett minnesmärke resas i Socitetsparken i Norrtälje för att komma ihåg detta. Det var i september 1944 som människor flydde för sina liv när Estland slets i stycken av Sovjetunionen och Nazityskland. I hopp om att en dag kunna återvända flydde de för frihetens skull. Av de som överlevde kom många till Roslagen. Ibland hundratals. Det var vanligt med annonser i Norrtelje tidning om vädjan och hjälp från allmänheten. Det var många vänliga människor som skänkte kläder, mat, pengar och även hjälpte till vid mottagningen av flyktingarna. Många Norrtäljebor var engagerade i hjälparbetet. Så även min egen farfar. Vi ska vara stolta över alla, lotsar, sjöfolk, lottakåren och frivilliga som hjälpte till att föra dessa människor i land och bidrog till att ge dem starten på ett nytt liv. För mig är det historien om det trygga Roslagen. Trots lite kärvhet på ytan finns det en värme hos människor som är naturlig och självklar. I Roslagens famn finns det gott om kärlek.

Alla nådde dock inte frihetens hamn. Under den farliga flykten dog människor av törst, sjukdom eller helt enkelt spolades över bord. Jag vet inte om du har upplevt en storm till havs. Jag har aldrig varit i livsfara på sjön. Men en gång råkade vår familj ut för en otäck incident med en segelbåt. Jag har aldrig hållit i mina barn så hårt som då. Och känslan av att nästan bli slukad av vågornas argsinta gap glömmer jag aldrig. Om jag ska vara ärlig så är det den känslan jag får av SD:s politik.

Om SD hade funnits på 40-talet, hade budskapet till de estniska flyktingarna varit: ”Vi kan inte vara världens samvete. Åk hem! Vänd om! ”

Idag flyr människor över Medelhavet. Orsakerna är samma nu som då. Krig, förföljelse, övergrepp. Både barn och vuxna dör på flykt och faller över bord från flyktingbåtarna. Men det är trots allt ett mindre riskfyllt alternativ att fara än att stanna. Nu kanske du tänker: Ja, men det är klart att vi ska hjälpa de riktiga flyktingarna. Bra, då är du och jag överens. Men SD säger och vill något helt annat.

Innan du ställer dig bakom valurnan, ställ två frågor till dig själv. Om du och ditt barn flöt omkring i ett sjunkande skepp ute på havet skulle du säga nej tack till en hjälpande hand? Eller om du själv var den som stod på land och såg de nödställda familjerna närma sig. Skulle du vända ryggen till stranden och gå därifrån?

Din röst räknas. När du väl klistrat igen kuverten kommer du, och dina barn och barnbarn, att få leva med ditt val. Oavsett vilket det blir.

Tack för att du läste. Självklart ska flyktingar jobba, göra rätt för sig, betala skatt och lära sig svenska språket. Men det är inte det som den här texten handlar om. Den handlar om synen på människovärdet.

Läs hela inlägget och den efterföljande debatten här. 

#kryssakarlsbro